kl 23.30
Originaltitel:
Bram Stoker's Dracula
Längd: 2.03
Språk: Engelska
Utgivningsår: 1992
Regi: Francis Ford Coppola
Rollista: Gary Oldman, Winona Ryder, Anthony
Hopkins, Keanu Reeves, Richard E. Grant,
Bill Campbell, Sadie Frost, Cary Elwes, Tom Waits
Oj oj oj... En av de absolut vackraste filmerna som någonsin gjorts. Bram Stoker's Dracula kan räknas lite som en comeback för Coppola, då han inte gjort något riktigt bra sedan Apocalypse Now 1979.
Gary Oldman är som vanligt fantastisk, och här gör han en greve som törstar lika mycket efter kärlek som blod. Fotot, klippningen och ljudet är fantastiskt och hela filmen är gjord i studio - även de scener som ska föreställa vara utomhus.
Bram Stoker's Dracula lyckas vara både en klassisk skräckfilm och en erotisk kärleksfilm utan att falla mellan stolarna, och den enda egentliga kritik jag har till den är Keanu Reeves erbarmliga insats som Jonathan Harker. Ett ypperligt prov på riktigt, riktigt dåligt skådespeleri! Men i övrigt är filmen i det närmaste perfekt, och betyget kan inte bli annat än fem tummar.
Trots att detta är en skräckfilm har jag efter mycket fegande sett den. Jag älskade den och kan varmt rekommendera den till andra som har undvikit att se den på grund av sviktande mod.
Visst är den läskig, men framförallt är det en fantastisk, smärtsam och vacker kärlekshistoria.
Scenografin och fotot är otroligt. Det är verkligen en glädje för ögonen att se en film där varje bildvinkel och scen är så genomarbetad och har en estetisk tanke bakom.
Jag tror faktiskt inte att någon har, eller kommer gestalta den gamle blodsugaren Dracula bättre på film än Gary Oldman. Han är verkligen så otroligt bra här.
Coppolas överdådiga produktion har titel till trots avvikit mycket från orignalet. Men vad gör det när Dracula sedan länge passerat det litterära stadiet och tagit plats bland våra moderna myter?
Filmen lyfts av den fantastiska musiken av Wojciech Kilar, och ett fantastiskt foto, då och då kryddat av tidsenliga specialefekter som förhöjer stämmningen (det tyckte inte amerikanerna som undrade varför det såg så konstigt ut).
Det enda som drar ned betyget lite är som Pelle påpekar just skådespelar-prestationerna. Oldman, Ryder och framför allt Waits är njutbara men Reeves känns helt malplacerad och Hopkins gör en tolkning av Van Helsing som inte riktigt faller mig i smaken. Jag ser hellre en lugn och kalkylerande doktor än en impulsiv (och kåt!).
PS: Angående Pelles påpekande i sin recension bredvid; Coppola gjorde både Rumble Fish och The Cotton Club är EFTER Apocalypse Now och båda dessa håller mycket väl måttet /DS.
Betyg
Bild
Ljud
Textning
Svenska
