Originaltitel:
Kådisbellan
Längd: 2.04
Språk: Svenska
Utgivningsår: 1993
Regi: Åke Sandgren
Rollista:
Jesper Salén, Stellan Skarsgård, Ernst-Hugo Järegård,
Ernst Günther, Basia Frydman, Niklas Olund, Axel Düberg, Heinz
Hopf, Ing-Marie Carlsson, Rolf Lassgård
Denna sanna historia som bygger på Roland Schütts självbiografiska roman har allt som man vill att en svensk filmskildring av en pojkes uppväxt på 40-talet ska ha - charm, engagemang och ett superbt skådespeleri. Jesper Salén är fullkomligt lysande som den unge Roland, och vi får även njuta av en som vanligt underbart vidrig Ernst-Hugo Järegård i en av hans sista paradroller som antisemitisk lärare.
Kådisbellan är verkligen en film man blir glad av, och man har dessutom på ett fantastiskt sett lyckats återskapa ett 20-talets Stockholm, och detta i Prag av alla ställen.
Detta är ett utmärkt tillfälle att få se några av Sveriges bästa skådespelare i en och samma film, eller vad sägs om namn som Stellan Skarsgård, Ernst-Hugo Järegård, Ernst Günther, Reine Brynolfsson och Rolf Lassgård..?
Kådisbellan
har en fin samling skådespelare, men bäst av alla är nog
ändå den tyranniska läraren spelad av Ernst-Hugo Järegård.
Hans replik "jude, kommunist och kriminell - då kan ju jag
slå dig med gott samvete..." sammanfattar en hel del av vad
filmens huvudperson och manusförfattaren Roland Schütt hade
det under sin uppväxt. För han hade det inte lätt. Hur
lille Roland än bar sig åt råkade han illa ut.
Men trots allt det tuffa och svåra är detta är en fantastiskt
rolig och underbar historia om en pojkes uppväxt.
Kådisbellan är lite som Mitt Liv som Hund även
den självbiografisk, men tack och lov inte lika uttjatad som den
sistnämnda men tyvärr inte heller lika uppmärksammad. Och
trots det "hundliv" som Roland i Kådisbellan får
utstå är det en mycket kärleksfull, varm och rolig historia
som berättas.
Tro det eller ej såg jag faktiskt Kådisbellan i USA första gången (nej, inte dubbad utan textad). En av de charmigare svenska barnporträtten och en svidande kritik mot överhet på köpet. Som Pelle påpekar, en lyxig samling skådisar (även om unge herr Salén aldrig borde gjort film igen) som alla får frihet att på eget sätt briljera (Günther är t.ex. mer lågmäld än Järegård men inte mindre imponerande). Något av en Anderssonskans Kalle för 90-talet, med politisk touch och en värme som saknas i mången svensk film.
Betyg
Denna film visas på LaserDisc
Bild
Ljud
Textning
Engelska
