TORSDAG 2 JUNI


Mark Fisher

Idag började vi med att försöka ta hop-on-hop-off-bussen från där den stannade nära oss, men det var lättare sagt än gjort då vi missade den första och den andra helt enkelt inte plockade upp oss. Vi träffade en tandlös fotograf dock vid namn Mark Fisher som tydligen var rätt känd och hade plåtat en massa svenska artister såsom Hello Saferide, Teddybears och Caesar’s Palace. Han tog en bild på oss som dock inte blev så snygg då han glömde ha upplättningsblixt.


Färjeterminal

Sen kom bussen i alla fall, och vi åkte neråt, förbi Ground Zero som vi ska kolla upp en annan dag, och klev av nere vid hamnen för att där traska in på färjeterminalen ovan.


Staten Island-färjan

På andra sidan färjeterminalen stod det inte helt otippat en färja och väntade på oss. Färjan i fråga går mot Staten Island och är gratis att åka, och gratis är ju som bekant alltid gott.


Manhattanvy

Där ställde vi oss i aktern och fick se diverse vackra vyer av Manhattan från vattnet som vi här bjuder på:


Tina i blåst


Färjglad färga.


Gustave Eiffels andra mästerverk


Solbrille-Pelle

Tina frös dock en del, då det blåste kraftigt. På Staten Island rusade vi iland och till färjan som skulle ta oss tillbaks, vilket den gjorde utan problem.


På bussen - mot alla odds

Problem fick vi dock sen när vi återigen skulle hoppa på bussen, då det visade sig att våra biljetter gått ut fastän försäljaren sagt att de gällde tills fredag. Guiden ombord var dock snäll och släppte på oss ändå, men sa att det var vår sista tur och rev sönder våra biljetter. Sen mumlade han konstant i micken och vi hörde inte ett ord vad han sade på hela resan. Nåja.


FN-skrapan

Först tänkte vi hoppa av vid FN-skrapan, men det verkade vara så trist där, så vi åkte vidare och njöt av lite ytterligare New York-vyer, varav dessa är några exempel:


Chrysler Building


En sol och några skrapor


Några skrapor till


Rockefeller Center


Smurf-tröja

Till slut hoppade vi iallafall av vid Rockefeller Center. Där gick vi in i NBC Store och inhandlade några t-shirt, Pelle två Lonely Island-varianter, och Tina en med Smurfar på.


Hamburgelunch på Billy's Grill

Sen blev Tina hungrig och ynklig och vi började leta matställen – något som inte alls var så lätt i de kvarteren. Vi gick och gick och till slut hittade vi Billy’s Grill där vi åt supergoda hamburgare.


Allergiburgare

Tinas allergi mot mjölk har ju under åren skapat en hel del problem, men i New York fixar de biffen (eller vad hon nu beställer) galant varje gång. Ibland får hon till och med en tjusig - om än uppochnervänd - flagga som bevis på detta.

Nedanför Rockefeller

Därefter gick vi tillbaks till Rockefeller Center och köpte biljetter till Top of the Rock, som är utsiktsplatsen på taket 69 våningar upp. Färden upp skulle dock inte ske förrän en halvtimme senare, så vi gick in själva centret och upptäckte till vår förvåning en MASSA matställen där… Så kan det gå. Tina inhandlade tvenne par solbrillor för 20 dollar och en LED-belyst sminkspegel, och så köpte vi två drickor i form av Pepsi Light. Sen gick vi mot hissarna som skulle ta oss till toppen. Det första som skedde där var att vi var tvungna att gå igenom en säkerhetskontroll där skyltar upplyste oss om att man INTE fick ta med någon mat eller dryck upp. Så vi var tvungna att tvångsdricka upp läsken fort som attan innan vi fick gå in i hissen. Den hade glastak och hisschaktet var upplyst av blå lysdioder så att man såg hur man åkte uppåt. 67 våningar på 43 sekunder.


Schysst vy...

Sen gick vi ut på första utkiksplatsen, som hade glasväggar med mellanrum som ibland var stora nog att peta igenom kameralinsen mellan, vilket Pelle förstås gjorde för att slippa glasreflektioner. Dock i onödan, eftersom två våningar högre upp – högst upp alltså – så var det inga glasväggar, och där kunde man fota och filma hur mycket man ville. Tina upptäckte att det även fanns gratis wi-fi där, så allt – förutom blåsten kanske – var perfekt. Vi stannade en bra stund däruppe och bara njöt. Samt fotograferade...


Central Park


Kolla! Ett hus av svensk normalstorlek nere till vänster!


Tina posar


Pelle posar


Båda posar (och skymmer Empire State Building... tack du okände fotograf för detta!)


Vy utan Normans ivägen


Och vips - så är vi tillbaka igen!

Till slut åkte vi ner dock och började traska neråt längs 5th avenue. Vi var inne i en Sephora sminkbutik där Tina shoppade lite, i en Barnes & Noble bokaffär där ingen av oss köpte nåt, och sedan letade vi billigt matstånd, som vi till slut hittade. Tina åt en falafel som var sur och stark och inget god alls, medan Pelle tog lammgyros som var jättegott.


Empire State Building - fast nerifrån

Sen fortsatte vi leta tunnelbanestation och gick och gick men hittade ingen. Dock passerade vi en hel del av de byggnader vi skådat uppifrån taket på Rockefeller Center, så då plåtade vi dem i grodperspektiv också.


Pelle framför Flat Iron Building


Tina framför samma byggnad...


...som väl kan kallas för New Yorks version av Norrköpings Strykjärnet

Till slut - vid Flat Iron Building, som vi tänkt kolla in så småningom men nu sprang in i av en slump - hittade vi iallafall en t-banestation. Där satte vi oss - förstås - på fel tåg men fick – tack vare en svensktalande finsk smyckesdesigner – hjälp att hitta rätt och åkte så hemåt.


Olika storlekar öl

Väl hemma duschades och badades det och vi var sega som tusan, men var tvungna att piggna till eftersom vi skulle ut på Standup-klubb med tyskarna. De dök upp 20:20 (20 minuter sena) till oss, och vi begav oss iväg för att äta något innan. Plötsligt såg Pelle en Promoe-liknande figur och utbrast ”Där går Promoe”, varpå figuren först svarade att han bara var en lookalike, men sedan erkände att han var han, och tipsade oss om att komma på Looptroops spelning samma kväll. Vi sa att vi kanske dyker upp, och fortsatte sedan leta restauranger. Vi hittade en tysk en där vi vi började med att beställa dricka. Pelle slog till på en enliters-sejdel Weissbier.


Tina frullar

Sen beställde vi ett gäng stora portioner tysk föda i olika bruna nyanser. Intog dessa med njutning och gick sedan vidare till standupklubben till vilken vi hade biljetter.


Grym standuppare

The Laugh Lounge - som standupklubben hette - visade sig bjuda på ett gäng riktigt bra standup-komiker. När vi kom dit fick vi vi först vänta i en porrklubbsliknande miljö på ovanvåningen, innan vi blev nedsläppta i källaren och placerade vid ett bord precis vid scenen. Det var extremt lite folk i lokalen – kanske 23 pers – men komikerna på scen levererade ändå. Pelle fick flera kommentarer och stackars Leif blev kallad American Psycho…


Extrashow

Riktigt bra var de i alla fall allihop, och vid tolvhugget var showen slut och vi fick en pratstund med några av komikerna utanför. Vid det här laget var Tina supertrött, och längtade hem som tusan. Det struntade dock vi andra i, och hittade en bar där vi tog varsin till drink. Sen – först vid halv två – var vi hemma igen, och Tina fick äntligen sova efter att ha varit trött hela dagen.

OnsdagMeny Fredag