Sol!!!

Kolla här då! Sol från en klarblå himmel! För andra dagen på rad! Det artar sig, sa han som det artade sig för. Så hur lägger vi upp denna dag då tycker ni?


Våg!!!

Själva tänkte vi åka iväg på lite äventyr, men vi började med att tillbringa några timmar på vår vanliga hemmastrand där vi ömsom stekte och ömsom badade.


Glatt och strävsamt par

Tänk så mycket trevligare det blir när vädret är fint. Inte nog med att vi själva blir på bättre humör - färgerna blir så mycket klarare, vilket gör resedagboken snyggare. Ja det finns inte nog med superlativ för hur mycket gemytligare det är med sol än med regn.


Mot nya äventyr!

Efter gårdagens heldagssolande bestämde vi oss att vi (Tinas hud) var redo för att ge oss ut på sjön. Så vi inhandlade tvenne biljetter till en dagsutflykt som medelst speedboat skulle ta oss runt ön med några väl valda stopp på vägen.


Äntring av speedboat

Speedboaten (hastighetsbåten?) kom punktligt klockan tolv och hämtade upp oss. Och eftersom vi var först ombord fick vi sätta oss var vi ville. Och ni känner ju oss...


Bästa platserna!

GIVETVIS hoppade vi upp i de två lyxsätena längst bak, och där satt vi och njöt av såväl fartvind och utsikt som de övriga resenärernas avundsjuka blickar.


Avundsjuka medresenärer

Efter att åkt och plockat upp alla som skulle med från diverse olika stränder så var det dags för första stoppet; en liten vik som påstods vara full av diverse fisk. Vi blev tilldelade varsitt cyklop och snorkel, och sedan plumsade vi i.


Fridykare

Och jorå - det fanns en hel del firrar här, men det här med undervattensfotografering är banne mig inte så lätt som man kan tro. Det är INTE lätt att se displayen under ytan, så man får sikta lite på känn med varierande resultat. Här har ni några exempel:


Fiskstim


Tre vise fisk


Ytterligare några firrar


En vass fisk


Lite gula fiskar. Samt nån randig.

Nä - då var det lättare att fotografera varandra faktiskt:


Tina snorklar loss


Pelle djupdyker


Pellefrisyr bakom våg

Efter nån halvtimme sisådär så hade vi fått nog av snorklingen och klättrade tillbaks upp i båten. Där serverades det vatten och melon, och Tina började socialisera med ett par medresenärer.


Tina socialiserar

Vi kom således i samspråk med två trevliga holländska herrar som inte gav det minsta fjolliga intryck, men som vi ändå tror var ett par då de hade stenkoll på det svenska kungahuset och Abba. Plus att de som sagt var väldigt trevliga. Man ska odla sina fördomar!


Tina med cyklopmärke

En skojig sak som händer med Tina när hon haft cyklop på sig, är att hon får tjusiga märken i huden som - till skillnad från vanliga människor vars cyklopavtryck sitter kvar i några minuter max - pryder huden i TIMMAR efteråt.


Strandhugg

Sen var det dags för nästa stopp, som var en urtjusig liten strand i en härlig bukt. Här kommer lite bilder därifrån:


Strandhugg


Tina gungar i trassligt träd


Pelle gungar i trassligt träd

När vi tyckte oss undersökt stranden tillräckligt, så gick vi och tog varsin dricka på en av strandrestaurangerna, och därefter var det dags för båtfärd igen, men nu tillbaka hem till vår strand.


Tillbaka på Sai Kaew beach

Där var det mycket lugnare och färre människor än igår och förrgår, vilket vi misstänker beror på att helgen är över. Som vi berättat tidigare så är det väldigt många turistande thailändare här, och nu är det väl antagligen tillbaka på sina arbetsplatser i Bangkok. Själva tänker vi inte åka tillbaks till våra arbetsplatser på en vecka...


FaceTime på stranden

Men det hindrar ju oss inte från att kontakta våra kamrater där hemma på ett så modernt sätt vi bara kan. Följaktligen fick några av de iPhoneekiperade vännerna på hemmaplan mottaga FaceTime-samtal från oss direkt från stranden. Och för er (vilket antagligen bara innebär våra föräldrar) som inte vet vad FaceTime innebär: Jo det är videosamtal som gör att man kan se den man pratar med samt den vackra kontorsmiljön / uttjatade stranden vederbörande befinner sig i/på. Och det är gratis när man är uppkopplad med wifi. Pelle hade ingen kontorsmiljö att visa upp, så han fick nöja sig med stranden i fråga...


Inplastat äpple

Väl tillbaka i bungalowen väntade - som det ibland gör här av någon anledning - ett ensamt inplastat äpple. Kanske inte så intressant för er att läsa om, men vi gillar att grotta in oss på de små detaljerna i våra resedagböcker, och detta äpple är en sådan detalj. Det är inte varje dag vi möts av denna syn, men då och då ligger det där. Sen äter vi upp det.


Duschstudie

När äpplet är uppätet tar sig Pelle en uppfriskande dusch i vilket han skrubbar sin imponerade kroppshydda ren från sandkorn och eventuella sugfiskar som fastnat på den. Och medan han gör det så ger sig Tina återigen ut på sin löprunda på stranden, där hon som vanligt måste stanna då och då och dokumentera det hon ser.


Mumie?

Den här gången hittade hon vad som på bilden faktiskt ser ut som en mumie. Vilken den tydligen gjorde i verkligheten också, så Tina vågade inte gå närmare för att se om det verkligen VAR en mumie eller om det var någon form av grotesk staty. En vacker dag ska modiga Pelle dit och ta sig en titt.


Död groda

Döden blev lite av ett tema denna löptur. Ty strax efteråt sprang hon i denna döda och ganska så äckliga krabat. Och likt vilken annan 42-årig kvinna som helst så petade hon på den med en pinne.


Kamouflerad jycke #2

Därefter upptäckte hennes tränade ögon ännu en av de kamouflerade jyckar som huserar här på ön. Och som lök på laxen upptäckte hon den dessutom PRECIS när den stod och spydde så öronen flaxade. Ibland har man tur! Löptur!


Solnedgång

Sen gick solen som sig bör ner i väst, och Tina löpte hem igen, där hon duschade av sin löparsvett och mumieminnen och därefter gick vi ut för att inta lite föda.


Strandhugg

På vägen mot strandrestaurangerna passade vi på att ta ett par bilder av vårt hotellkomplex. Kolla den här ovan exempelvis. Oftast när man bygger byggnader och det står ett träd där man vill ha en vägg så hugger man bryskt ner trädet i fråga. Men inte här inte - här anpassar man minsann väggen efter trädet. Vilket är trevligt på nåt sätt.


Hotellrestaurangen

...och så här ser vår frukostmatsal/hotellrestaurang ut kvällstid. Spännande va?


I väntan på eldshow

Idag bestämde vi oss för att äta på den restaurang där den OFFICIELLA eldshowen tydligen höll hus. Den vi såg häromdagen var tydligen en mindre, inofficiell dito, men nu skulle vi få se den riktiga showen - den som hade skylt och allt!

Kuddbord

Tyvärr innebar detta att vi var tvungna att sitta på marken på kuddar och äta från låga gröna bord. Och det må vara mysigt att hänga på dessa kuddar när man tar sig en drink eller nio, men att behöva ÄTA i denna ställning är inte bekvämt. Men men - ibland får man lida - även på sin semester.


Flygande lykta

I väntan på själva showen så roade vi oss med att beskåda folk som skickade upp hjärtformade lyktor mot himlen. Vackert och mysigt, men vi har sett det förut. Ge oss lite ELD nu!


Molotovcocktail

Och snart började showen närma sig. Vi antog det iallafall, då vi hittade en Molotovcocktailblindgångare precis bredvid vårt bord. Och mycket riktigt - nu började showen:


Så var de igång...


Och säga vad man vill - det är inte mycket underhudsfett på de här killarna!


De har inte ens grytvantar på sig!


Gnistregn

Så avslutades showen med ett spektakulärt gnistregn, där en av gnistorna - givetvis - hamnade på Tina. Turligt nog resulterade det bara i en tillfällig smärta och inte att hon började brinna som en fackla, men ändå!


Long Island Ice Tea

Sen beställde vi varsitt exemplar av vår favoritdrink, och började se oss omkring lite där vi satt. Vi hade nämligen hört att sällskapet bredvid pratade svenska. Vad kan de vara för typer månntro?


Tina med förmodat Svennebanan-gäng

Aaaah... det är ett gäng Svennebananer som gillar sport. Vad synd, tänkte vi och fortsatte sippa på våra drinkar. Och vad dricker de sina drinkar ur egentligen?!?


Hinkdrink

Hinkar?!? Det här är ju ändå lite intressant, så vi frågade försynt vad dessa innehöll. "Smaka!" svarade de, som visade sig vara några Svennebanan-idioter, utan supertrevliga, och Pelle är ju inte den som tackar nej till gratis alkoholsmakprov. Hinkdrinken visade sig bestå av inhemsk rom av märket SangSom, och sedan lika delar Red Bull och Coca Cola. Plus is. Gott var det iallafall!


Spritfest

Pelle var inte sen med att beställa sin egen hinkdrink, medan Tina fortsatte med sina Long Island, och på det viset fortsatte kvällen med hinkdrink efter hinkdrink och allt intelligentare diskussioner...


Nu är vi igång!


Partajande bredvid vårt Depeche-insmickrande bord


En STOR stark

Och inte nog med att man beställde drinkar i hinkar. Den här snubben i sällskapet köpte också in en jätteöl med egen tappkran. Och vi som egentligen borde sitta på rummet och skriva resedagbok...


Glad fru Norman


Ännu gladare fru Norman

Men se det gjorde vi inte! Istället blev vi fulla som kastruller och hade det superkul. Tina rullade runt som en liten glad rulltårta, och plötsligt var det bara vi kvar...


Facebook-skärmdump

Vi låter den här skärmdumpen från Facebook, på vilken vi meddelat att det inte blev något dagboksskrivande denna dag, och den efterföljande konversationen - särskilt från Tina - illustrera hur denna kväll slutade; nämligen härligt!



<< 3 februariMeny 5 februari >>