kl 15.45
Originaltitel:
Fucking Åmål
Längd: 1.26
Språk: Svenska
Utgivningsår:
1998
Regi: Lucas Moodysson
Rollista:
Alexandra Dahlström, Rebecka Liljeberg, Erica Carlson, Mathias Rust, Ralph
Carlsson
En film som tar en direkt tillbaks till tonårstiden, och som fångar känslan därifrån på pricken, samtidigt som man sitter med ett fånigt flin i hela ansiktet kan inte annat än få fem tummar.
Lukas Moodysson har genom denna, och sin senaste film TILLSAMMANS (2000) visat att han besitter en oöverträffad fingertoppskänsla i att få filmer, och kanske framför allt skådisarna i dem, att kännas hundraprocentigt äkta, samtidigt som de besitter en extremt hög charmfaktor.
Ni som fått för er att bojkotta Moodyssons filmer på grund av hans utspel på Guldbagge-galan; Ni gör er själva en björntjänst! Vad man än må tycka om Moodysson som person (och jag gillar honom) så ska man veta att hans talang som filmregissör är obestridligt hög, och bara det att se ungdomar på film agera naturligt är värt biljetten. Inte för att ni snåljåpar betalar nåt, men iallafall...
Det här är en kanonbra film där alla som en gång varit unga kommer känna igen sig. Är man även uppvuxen i en småstad så är igenkännings-faktorn på topp. Skådespeleriet är så lysande att man nästan tror att det är en dokumentär och inte en spelfilm man tittar på. Det här är en film som gör mig lycklig och stark.
Lukas Moodysson är en idiot. Där, jag sa det. Men få (om någon) i Sverige gör film så bra som han. En ofattbar prestation av en regidebutant, och den efterföljande TILLSAMMANS (2000) visar att det inte handlade om tur.
Döptes om till SHOW ME LOVE (efter låten av Robyn) utomlands... Amal låter ju lite som ett arabiskt namn, och då hade ju orginaltiteln fått en helt annan innebörd.
Betyg
Bild
Ljud
Svenska
